13.06.2013

Fortum: ”Bara kol det går att investera i Europa”

Kullfyrt KraftstasjonFoto: Wikimedia

(Montel) – Egentligen är det bara kol det går att investera i Europa nu. Det sa Birgitta Resvik, chef för investerarrelationer på Fortum under IVLs seminarium om utsläppshandel i dag.

Resvik påpekade att dagens låga priser på terminsmarknaden inte ger något incitament överhuvudtaget till att investera i ny elproduktion idag.

– Med priser kring 40-45 EUR/MWh är det inte alls lönsamt att bygga nytt, utan att vara helt beroende av något slags stödsystem, det behövs priser uppåt 60 EUR/MWh för ny produktion, sa hon och fortsatte:

– Så egentligen är det bara kol man kan investera i Europa nu och EU:s handel med utsläppsrätter är en viktig del i vår bedömning om kommande investeringar. Systemet behöver på längre sikt strukturella förändringar. Det är mer psykologi än något annat.

Hon påpekade att den känsliga utsläppsmarknaden även påverkar Fortums marknadsvärde och priskollapsen på utsläppsrätter märks även på aktiebörsen.

– Efter omröstningen om backloading i plenum i april sjönk Fortums värde med sju procent på börsen.

Ökat överskott
EU:s handelssystem med utsläppsrätter  är inte bara till för att få ned utsläppen idag utan även för att driva på investeringarna för minska utsläppen även efter 2020, sa Lars Zetterberg, chef för verksamhetsutveckling på IVL (Svenska Miljöinstitutet) till Montel.

–  Men eftersom utsläppen är låga och nya utsläppsrätter tillförs varje år kommer överskottet sannolikt öka. Därmed kommer priset även fortsättningsvis att vara lågt.

Han tror att det hade varit bättre att införa större strukturella förändringar i handelssystemet direkt.

– Om man inte får bort överskottet kan medlemsstaterna införa egna åtgärder. Skulle många medlemsstater göra det blir handelssystemet verkningslöst.

Storbritannien har exempelvis infört ett lägstapris på utsläpp på 10 euro. Även om en utsläppsrätt kostar 3 euro ska bolagen i UK betala mer – mellanskillnaden ska betalas till engelska staten.

– Med hårdare system i medlemsländer, med fler länder som följer exemplet från Storbritannien, går utsläppen ned och priset på utsläppsrätter går ner ännu mer och EU ETS blir ännu mer tandlöst. Det kan inte fortsätta hur länge som helst, säger Lars Zetterberg.

Men gjordes inte en konsekvensanalys av detta innan systemet sjösattes?
– Bra fråga, man ska ha klart för sig att utsläppshandeln inte var förstahandsvalet. Först tänkte man sig en EU-gemensam skatt, men den fick inte stöd överallt.

– Det fanns ju en attraktion med EU:s system med utsläppsrätter hos både företag och myndigheter. Myndigheterna skulle få veta vad utsläppen kommer att bli. Tacksamt – man sätter sin bubbla och sen är det klart. Och företagen kan välja: antingen minskar jag mina utsläpp och får ett överskott av utsläppsrätter eller så köper jag på marknaden. På så sätt tillhör värdepapperna industrin, ”det är de som äger det och kan styra priset” – att jämföra med en skatt.

– Därför blir de så upprörda när politiker ska komma och peta i systemet – och det har de ju rätt i. Men det är också som miljöminister Lena Ek sa ganska bra: en ändring på tio år, det får man nog räkna med.

AnnaLena Olausson

annalena@montel.no
15:35, Wednesday, 12 June 2013


Forbrukertilsynet strammer grepet mot strømselgere

Fra nyttår endrer Forbrukerombudet navn til Forbrukertilsynet, og samtidig trer to lovendringer i kraft som hver for seg kan få stor betydning for markedsføring og salg av strøm.

Les mer

Tror ikke på elbiler som energilager

Batteriforsker Magnus Thomassen ved Sintef tror elbiler kan bidra til et mer fleksibelt energisystem gjennom å kople seg ut på effekttopper, men veien er lang frem til de kan bruke til de kan bli batterier i lokale strømnett.

Les mer

Forbrukerombudet med klare råd til strømkundene

Med oppdatert strømprisportal er det enklere for kundene å styre unna lokkeavtaler. Forbrukerombudet er fornøyd, men gir likevel kundene noen råd ved valg av strømleverandør.

Les mer

Forventer økt nettleie på 30 prosent

De neste 10 årene er det planlagt investert over 130 milliarder kroner i det norske strømnettet. Dette er en nedgang på om lag 7 prosent eller 9 milliarder kroner i forhold til fjorårets analyse. Til tross for nedgangen øker nettleien med 30 prosent.

Les mer
Skriv hva du leter etter og trykk [Enter]